ord mot ord

Hmmm känslan sitter i brösten hela tiden. Vill känna det igen, hatar att vara ensam men är rädd för vissa grejer och vågar inte öppna mitt hjärta samtidigt som jag vill göra det. Det är så mycket nytt som skulle hända och ändras på. Men kan ju iaf erkänna att jag saknar att ha någon vid min sida att vakna och somna vid, så mysigt!
De kan vara så fint i vissa lägen och oskså så jobbigt i andra, när man inte vet vad man ska göra eller säga! Då hamnar ord lätt mot ord och tar ut sig själva!

//becca

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0